Ur alla synvinklar

Jag gillar att kurserna i skolan vävs in i varandra nu, det blir en mycket bättre inlärning då. En liten kort uppdatering kanske; vi läser om hur olika cellskador påverkar oss, problem med syresättning, cirkulation och metabolismen. Under dom två första åren här så har vi tittat på hur vi ser ut när vi är friska, nu går vi återigen ner på cellnivå och jämför det med hur sjuka celler i organ och vävnader förändras. När man förstått det, antar jag att man lättare förstår hela sjukdomsbilden och dess symptom.

I internmedicin har vi börjat med att få instruktioner i hur man undersöker genom att se, lyssna och känna. Lymfkörtlar, hjärta, lungor, lever.. Det är fantastiskt vad mycket information man kan få ut. Vi har fått veta grundstegen i att ta en anamnes, vilket är den muntliga kontakten med patienten. Hur och vad ska man ställa för frågor, för att få rätt helhetsuppfattning av individen och sjukdomshistorian. Farmakologin är svår, det är inte det lättaste att helt plötsligt börja mata in namn på preparat du aldrig hört talas om förut, det tar sin tid. Det finns så mycket att berätta, men för att inte verka för insnöad så släcker jag lampan och sover nu.