Ur alla synvinklar

Nu har jag suttit här ett tag och försökt skriva ett inlägg om vänner, då det slog mig ikväll att jag är jävligt lyckligt lottad. Men hur jag än vänder och vrider på det så blir det lite för patetiskt och för puttinuttigt. Det jag egentligen ville komma fram till var mest bara att jag är både stolt & glad över att ha så många bra människor runtomkring mig. Alla dessa människor som har kommit och tagit en sådan stor del av mitt liv under de senaste 2,5 åren. Sen alla där hemma, som helt enkelt bara finns där, man behöver inte ens fundera på det. Jag leker ibland med tanken på hur jag skulle vara och vart jag skulle befinna mig om jag inte valt att flytta till Lettland, vad mycket jag hade gått miste om. Nu börjar jag tappa tråden igen, men jag tror att det jag ville säga kommit fram. Det är viktigt att påminna sig själv om hur bra man har det ibland, helt enkelt.