Ett sista farväl.

Då har jag tagit min farmors hand för sista gången. Hon var fin, det var hon. Det blir så klart en förändring när någon har dött, huden får en annan färg och ansiktsdragen blir inte desamma. Men jag tyckte hon var sig lik, det såg ut som om hon mådde bra nu. Hon sov gott. För mig är det jätte viktigt att få se och ta ett sista farväl när någon av mina nära har dött, det får mig att verkligen förstå. Ja, det kan kännas obehagligt att se en kropp ligga där, en person som man haft levande vid sin sida hela livet, som helt plötsligt är kall och inte andas. Men för mig är det ett steg av de många i processen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback