Ur alla synvinklar

Nu sitter jag på rummet i Borlänge igen. Alla kläder och prylar är där de ska. Rumskamraterna är utbytta igen, så nu är jag helt plötsligt den som bott här längst. Det är två kineser som har känt varandra i fyra år innan de kom till Sverige förra året. Jag vet inte vad dom heter än, ska ta reda på det. Däremot vet jag att dom inte behöver ha det så städat i kring sig. Kineser a la lortgrisar. När jag kom hit i fredags och lämnade av en massa saker så luktade det som om någonting dött i köket; två överfulla påsar med sopor. Toaletten var alldeles mörkbrun av avlagringar från vattnet. Svarta långa hårstrån slingrade sig över allting. Disktrasor i överflöd, som tydligen inte används så ofta. Köksbänkarna fulla av prylar och smulor, golvet var så kletigt att strumporna fastnade. Spisen var alldeles svart av allt som kokat över och fastnat. Idag när jag kom så var golvet lite bättre, eller jag tror det för golvmoppen stod blöt i hallen. Så kanske lite bättre. Strumporna sitter i alla fall kvar på fötterna.

Nu en dusch och en kopp té.