Ur alla synvinklar

Förra veckan insåg jag att min cykel var borta. Först var jag tvungen att tänka en lång stund, tveksam över en eventuell minnesförlust och glömt att jag tagit cykeln på skolan. Men sedan kom jag ihåg att det inte var möjligt, då låset inte gick att få upp. Det var tur att det var en skrotcykel jag hade stående där. Varje dag har jag tänkt att den plötsligt ska stå där igen, som om någon kanske bara lånat den. Men det ser inte så ut. Jag måste hitta mig ett nytt skrälle.