Tid och otid

Sitter nu och tittar på när minuterna går. Väntar på att den ska bli lite mera. Ska snart få åka i väg och träna. Jag är en sådan tidspessimist, är alltid på plats långt innan jag behöver. Vill alltid vara i tid, men heller inte vara där först av alla. Så nu sitter jag hemma och trummar med fingrarna istället. I dag har jag inte varit utanför lägenheten sedan jag kom hem strax efter elva. Stoppat ut näsan på balkongen, that's it. Skamligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback