Ur alla synvinklar

Jag har pratat länge om att jag velat ha plats för tre örhängen i det vänstra örat, och två i det högra. ( har haft ett i varje annars ) Men eftersom att jag minns att det gjorde sjukt ont ( jag var då 10 år ), så har det inte blivit något mer än bara prat. I dag bokade jag tid, och två timmar senare fick jag komma. Nervös som bara den, mycket mera om man jämför med hur jag kände mig inför tatueringen och navelpiercingen. Det är konstigt, man tycker att det här borde vara mest simpelt. Men jag gjorde det, och nu har jag mina fem fina örhängen. Men, jag håller fortfarande på min åsikt att det gör ondare än att pierca navlen. Faktiskt!