Ur alla synvinklar

Okey, nu sitter jag ensam i det här huset, bortsett från två hundar som slösover i soffan. Lucy har åkt, nu känns det verkligen att jag är på väg hem. Ingen här! Så här tyst & lugnt har det inte varit på länge länge. Jag erkänner att det var trevligare innan ändå.. Den här dagen som varit så långt borta är nu imorgon. 90 dagar avklarade på Hawaii.

Väskorna är packade, bara det sista ska ner. Har stylat dem med klistermärken och guldtråd från Mary Jeans pysselförråd. De är så "vanliga", den ena är svart och den andra röd, så jag vill inte att någon ska råka ta min, eller att jag inte känner igen den : ) Paranoid. Städat och torkat alla lådor, sängkläderna är i tvättmaskinen. Eva ringde mig idag och sa att hon var fast på flygplatsen i Chicago pga snöstorm, så hon kommer inte fram förrän inatt. Så jag kollade min flight för säkerhetsskull, och där stod det att den skulle vara 220 min försenat till New York. Och på ett annat ställe stod det att det inte var några ändringar. De sa på vädernyheterna att stormen skulle lugna sig tills imorrn. Det är ett riktigt oväder upp mot det hållet nu. Håller tummarna.

Ja jag har nog lite resefeber. Har tappat den här ivriga, pirriga och lyckliga känslan man alltid hade förut när man skulle ut och flyga. Jag ville alltid sitta vid fönstret, och helst bredvid pappa. [ så är jag fortfarande : ) ] Trygghet. Väntade & väntade på maten eftersom att man tyckte det var så roligt med alla de små skålarna. [ maten är fortfarande höjdpunkten, hehe ] Men det ska nog gå bra, när man väl är uppe i luften.

Imorrn kommer jag förmodligen att vakna tidigt, som alla andra dagar. Runt sex, sju. Ska då ta hand om allt här i huset, sista putsen innan jag ska åka och möta Sally. Vi ska gå på en marknad tillsammans. Kristenh & John kommer och säger hej då imorrn någon gång.