Ur alla synvinklar

Idag har jag upplevt mitt livs längsta dag. Helt allvarligt. Jobbade 11- 20, och sekunderna var eviga. Jag var olidligt nära att dra ihop en lögn imorse om att jag hade magsjuka eller något, men samvetet tog över. Jag hade ju bara ont i halsen. Så jag tog mig i kragen och tog dagen i min famn. Snabbmat från Knuten, sminkning & ombyte innan jag och Nicke for hem till Helene och Jonny där de flesta väntade. Jag hade lyxat till det med att köpa Bacardi Apple istället för nått annat sliskigt. Blandade det med sockerdricka och lime.. och sugrör förstås, för känslan ; ) Resten av gänget gick ut på Folkan ikväll, jag kände helt enkelt inte för det pga en massa anledningar. Jag beslöt mig för att gå efter vad jag ville, istället för vad jag borde.


Ida


Sandra & jag

Pappa är på sjukhuset i Östersund nu, man ska ta reda på vad det är för fel på honom. Mamma gav honom dropp igår eftersom att han har haft feber i fyra fem dagar nu, kräkts och varit allmänt dålig. Så det är något sorts virus, och det gör mig orolig, och tror så klart att det är riktigt allvarligt. Fast att jag vet att det inte behöver inte vara så. [ med tanke på hur många ggr jag har haft hjärntumör de senaste åren ] I alla fall så kan det vara harpest han har, det kan man få när man jobbar med gamla hus, virken osv. Får veta imorrn bitti. Det får mina mage att värka.