Ur alla synvinklar

Det har inte varit den lättaste tiden. Min kära farfar somnade in den 1 april. Det känns bra att vi var där allihopa då han hade det jobbigt, och höll hans händer då han släppte taget. 94 år blev han. Hans liv var rikt på mycket, vänner, resor och upplevelser. Han älskade musiken och var en av världens bästa violinister. Han och farmor bodde i Spanien under vinter halvåren under 10 års tid. Trots hans höga ålder kände han sig som en ungdom. Farfar var en man att se upp till. Så många historier. Det känns rent sagt jäkligt jobbigt att man ska behöva mista sina nära & kära, men det är ju livets gång. Det är samtidigt en lättnad att han nu får slippa det onda han fick stå ut med de sista tre månaderna. En evig saknad.