Ur alla synvinklar

Lata dagar är det viktigt att ha, den här lördagen var en sådan. Trots att jag får lite panikångest av att göra ingenting alls så tvingade jag mig själv till att hålla mig inne i dag, borta från solen & allt utanför väggarna. Pia hade planer för dagen och behövde mig hemma med barnen. Inte för att de behöver mig, och inte för att jag roar dem särskilt mycket, haha. De är i den åldern då de sätter sig i aktiviteter på egen hand, just vad de känner för just då. Men jag har funnits här. Eric, tror inte att jag berättade om honom? Han bor här i alla fall här under tio dagar, femton år gammal. Hans mamma är på någon kurs.

Sitter nu i min sandiga & extremt obäddade säng, lakanen nästan nere vid golvet. I en klänning som luktar instängd byrolåda, som jag drog på mig imorse när jag vaknade, och ett hårband. Fit for fight. Nja. Men så skönt. Har kollat på två filmer och börjat på en andra bok idag. Försökte att inte kolla ut och se hur fint väder det var, vila är bra det med. 

Någonting som irriterar mig här är att familjens levnadssätt är mycket snack & liten verkstad. Rätt dåsiga titt som tätt, de vill och ska så mycket men det händer inget. Tiden bara rusar och de märker det knappt. Vissa dagar, andra är de ena stora energiknippen. De tar ut allt på en & samma gång. De ger allt vad de har för att sen nästan bara falla ihop. Ungefär. Plus att jag måste stänga alla sorters luckor o dörrar efter dem : )